Korsholms högstadium
(VARNING för ett långt inlägg med mycket bilder)
Dagen kom mycket snabbare än vad jag hade tänkt mig. Imorgon går jag ut grundskolan, och inte vilken skola som helst utan Korsholms högstadium, den skolan som gett mig så vansinnigt många minnen och vänner för livet. Här har jag skrattat, gråtit, kommit försent, knytit vänskaper, lärt mig massvis, varit såå nervös, blivit utskälld, haft en av mina sämsta dagar, fått komplimanger, varit med om äventyr och oförglömliga saker.
En av de bästa tiderna i mitt liv har jag haft i denna skola och allting började dag 1.
Denna bild tog jag på besöksdagen i högstadiet, när jag gick i årskurs 6. Vi blev guidade runt i skolan och jag minns denna dag så bra. Det var 2012 och jag tyckte att skolan var enorm! Jag kände mig vemodig att lämna min lågstadieklass men också så taggad på att börja högstadiet!
Alla har vi varit småa. Denna bild är tagen en av de första dagarna i sjuan när jag hängde omkring med Ela, Kajsa, Linus och Tim. Den perioden gick jag i 7H och livet lekte enda tills en dag. Dagen jag fick nog och allting ändrades. Vi kämpade som djur för att jag skulle få byta klass till 7I, där mina kompisar Kajsa och Ela var. Det var också ett tag som jag funderade att byta till 7C, där Linda gick.
(De flesta bilderna är suddiga, eftersom proffsfotografen Linn 13 år var i farten) Efter nästan ett halvår fick jag byta till 7I. Jag började där efter jullovet och jag var så nervös att börja i en ny klass.
Jag tyckte att skåpen var så häftiga och jag skröt där hemma om mitt skåp, hahah. Skåpet är ju en vardagssak idag som man verkligen inte tycker är speciellt. Dessa bilder tog jag alltså i skolan för att visa där hemma... hahah
Mitt skåp har jag också mycket minnen med. Jag hade nummer 234 och koden... hahah skojade, men de bästa minnerna från mitt skåp är när alla mina böcker var försvunna och jag blev skickad till rektorn, alla skrattattacker med Amanda, när några kompisar hade lagt in en massa onödiga saker där, när jag hade fågelmat i skåpet som sedan torkade och så mycket mer!
Sen finns det också dem stunderna när jag varit så ledsen och sårad att jag bara velat låsa in mig i skåpet och aldrig komma ut. Det är många gånger som jag gått till skåpet eftersom jag varit ledsen, trots att jag inte skulle behövt något därifrån.
I andra terminen av årskurs 7 blev jag vän med Alexandra (Ballex) och Madde! Vi, Kajsa och Ela blev en grupp i skolan och ibland på fritiden som hade jätteroligt! På den tiden var jag väldigt blyg och hade svårt att få kontakter i den nya klassen.
Hahah, en bild på Kajsa och jag när vi väntade på modersmål lektionen. Vår lärare Margareta var över en halv timme försenad den dagen, men det gjorde absolut ingenting för oss ;-)
Också en otroligt dålig bild. Men i sjuan hade vi ämnet studiehandledning i gymnasiet, denna bild är tagen därifrån. Studiehandledning har man bara i åk 7 och 9.
Detta är mitt, Kajsas och Robins provkök i huslig ekonomi. Kan berätta att skenet bedrar eftersom hamburgarna blev en flopp. Brödet var hårt och biffarna var råa innuti. Sjuorna strikes again.
Är otroligt tacksam att jag fick byta klass eftersom 9I är en fantastisk klass med så många olika personligheter, hahah. Bilden ovanför är en bild på mig och då min nya kompis Madde!
Här gick jag ut årskurs 7, verkligen ingen fin skolavslutningsklädsel men den fick duga då, år 2014.
Nu började årskurs 8, den årskursen som har påverkat mig mest och fört mest minnen med sig. Här vågade jag bli mig själv och fått många nya bekantskaper och vänner! Började också komma bättre överens med klassen och vågade ta plats, en aning för mycket också, hahahah.
Här började också proven regna in. Årskurs 8 har absolut varit hårdast med proven. Det har varit mer intensivt, svårt och många inklämda på en vecka. Men jag klarade mig bra igenom det! Speciellt första terminen satsade jag väldigt mycket på skolan.
Vi hade också bowling med gymnastikgrupper och med klassen, vilket var en rolig omväxling med den normala gymnastiken. Här är en bild på mig och Madde i början av åttan.
Om man gämför dessa bilder med dagens läge, kan man verkligen urskilja våra vänskapsgrupper nu och då. Nu är det ganska osannolikt att vi skulle vara såhär bra vän med personer som man var mycket med då.
Sedan kom julfesten och jullovet från årskurs 8. Fick jullov med 8,6 i medeltal vilket jag var så glad över då. Efter denna avslutning slutade jag använda glasögon helt. Hade inte på dem under hela jullovet och har inte på dem än idag, ett och ett halvt år senare.
Vi prövade på många olika maträtter på huslig ekonomi, som jag fick som tillval i åk 8. Mina A-tillval var huslig ekonomi, franska och ekonomi & företagsamhet. I åttan hade vi också B-tillval och där hade jag psykologi och silversmide. I början av åttan när franska var nytt för oss, hade Linda och jag som tradition att facetima och göra franskaläxan på måndagkvällar. Tyvärr tog den traditionen slut efter ett tag.
Det var i årskurs 8 som jag blev nära vän med Amanda och om jag tittar en sväng i skolan så märker jag att vi har minnen överallt. Ställen där vi skrattat så vi gråtit, ställen som vi gått undan till om det har varit något viktigt eller sorgligt att prata om och personer som vi hälsat på, som vi inte känt, men börjat lära känna på det sättet.
Såhär såg det ut när vi gick ut årskurs 8. Allting var bra och vi såg sådär lagom emot ett år till i grundskolan. Som ni märker hade vi kanske en större kompisgrupp i åttan än i sjuan och det blev bara bättre.
Varje år ordnades det en språkvecka som gick ut på att skolan, inklusive maten, anpassades efter antingen Frankrike, Tyskland eller Spanien. De tre språken går att välja som A-tillval i årskurs 8 och skolan försöker uppmuntra eleverna i sjuan att välja ett språk.
Den sista bilden är tagen från när jag måste gå ut från biologi lektionen eftersom jag är så känslig för blod, hahah.
Man har också fått gå en del och varit på många promenader. Speciellt på gymnastiken har vi verkligen slått rekord i hur mycket man kan promenera under ett läsår.
Alla nya och fina personer som man fått lära känna via klassresan, grupparbeten och tillval är också personer som jag gärna behåller kontakten med! Jag hoppas verkligen att så få som möjligt splittras eftersom jag tycker att hela årskursen har en bra gemenskap. Alla känner till alla.
Alla studiebesök och händelser utanför skolan som vi åkt på har alltid varit saker man sett upp till och man har blivit glad att få slippa den egentliga skolan. Mitt och Kajsas företag var verkligen en rolig sak som vi höll på med hela vårterminen tack vare skolan!
Kan bara säga: detta kommer inte en person som gått i 9I att glömma. End of conversation, hahah.
Julfesten var verkligen jättebra iår (åk 9) och som ni ser så har vi fem ändrats en del om ni gämför med bilden på oss från åttan.
Usch alla dessa nätter då man suttit uppe och grubblat på hur man ska komma ihåg Ohms lag eller hur en novell kan börja. Som tur har inte någon av dessa nätter varit förgäves, men det är verkligen jobbigt när man är där.
När man fick sitt schema på sommarlovet såg vi framemot skolan, men man tänker nog inte då på hur tungt det faktiskt är när man är inne i provperioderna som bäst. Ovanför har ni mitt schema som jag hade i årskurs 9.
Denna bild beskriver verkligen gymnastik lektionerna. Alla vandrar till antingen piffi (matbutiken) eller till hesburger och äter där istället, för jobba när man kan äta? ;-)
Men det har såklart också varit tyngre dagar. Dagar då man inte orkat stiga upp eller då man måste åka in på hälsostationen av olika skäl. Dessa tre år har mest varit glädje, men det är också klart att man stöter på jobbiga dagar.
Låt bilden tala, tror nog att nästan alla korsholmare har tagit kh wessa selfien.
Att heja på korsholm en sista gång innan vi gick ut var verkligen en sak som behövdes innan vi försvinner härifrån.
Nu avslutar jag detta långa inlägg med en sista bild på min fina klass som jag hållit ihop med i 2,5 år. Kommer verkligen ha fantastiska minnen från min högstadieperiod och det känns verkligen sorgligt att lämna tryggheten och fortsätta till vuxenlivet, typ. Alla lärare är verkligen skickliga och gemenskapen märks verkligen i skolan.
Jag hoppas att de kommande sjuorna (min syster t.ex) kommer få en lika bra tid som jag fick och jag hoppas att jag inte tappar kontakten med alla fantastiska personer som jag lärt känna!
Tack så mycket, Korsholms högstadium